Jordbruk i Sverige

Ordet bonde härstammar från fornsvenskan och betyder i princip ”boende eller bofast”. Med detta avses en person som bor och verkar vid sitt jordbruk där skötsel av djur och odling av grödor ingår. Även skogsbruk kan anses tillhöra en bondes plikter om denne äger skogsmark. Äldre tiders ståndsbruk innefattade bönder som ett stånd bland övriga präster, borgare och adel. Så är historien om bönders ställning, och i mångt och mycket är jordbruk idag samma som förr. Skillnaderna ligger naturligtvis i det maskinella och vilka grödor som odlas. Samtidigt har således antalet personer som behövs för att bedriva jordbruk, minskat. Svenskar som idag håller på med jordbruk är drygt 170 000 personer. Men till skillnad mot förr är andelen sysselsatta personer nu endast drygt en procent av den totala för landet. Siffran blir något högre om skogsnäringen och de livsmedelsarbetare som arbetar med förädling av jordbruksprodukter räknas in.

Vad som odlas får vi äta

Jordbruk i Sverige

Av spannmålen är vete fortfarande det sädesslag som odlas mest i Sverige men bland grödorna finns betydligt fler sorter och många alternativa odlingar för energi odlas numer. Raps är den vanligaste oljeväxten, många känner säkert till rapsolja som utvinns ur den. Matpotatis och stärkelsepotatis är viktiga odlingar och ofta har gårdar nästan uteslutande riktas in sig på potatisodling. Biobränsle är ett gångbart alternativ för bönder som slår om sin produktion mot mer lönsamhet. Salix är det snabbväxande träslag som flisas och används till energi, som har den bästa avkastningen för närvarande. Salix odlas på före detta åkermark. Men sädesslagen är många och att dessa odlas i jordbruk kanske vi inte tänker på när vi exempelvis äter havregrynsgröt. Korn, råg, majs, sockerbetor, ärtor med mera är även dessa en del av svenska jordbruket.

Små gårdar slås ut

Djurhållning med mjölkkor är för närvarande inne i en krissituation. Många mjölkbönder måste sluta och avyttra sina mjölkkor på grund av dålig lönsamhet. På de senaste 50 åren har antalet mjölkgårdar minskat så att mindre än hälften återstår. Utvecklingen är den att allt fler mindre jordbruk läggs ner eller uppgår i större gårdar, allt för lönsamhetens skull. Uppfödning av slaktdjur som nöt, gris och får är andra delar av djurhållning som ser till att vi andra får mat på bordet. De mindre gårdarna kunde ofta vara blandjordbruk där odling av grödor kombinerades med både mjölkkor och slaktdjur. Även skogsbruk kunde ingå. Men storbruk är mer lönsamt och faktum är att dessa stora gårdar får ut mer skörd per hektar och mjölkkor ger mer mjölk. I en jämförelse med 1970 får man idag mer än dubbelt så mycket mjölk per ko.

Bönder är lantmän

Svenskt jordbruk sorterar under Jordbruksverket och andra instanser som har övergripande funktioner är Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Länsstyrelserna. Bönderna å sin sida är frivilligt organiserade i Lantbrukarnas Riksförbund LRF med bland annat dotterbolag som LRF konsult, som hjälper bönderna med bokföring och redovisning, försäkringsbolag och inköpsföretag. Mer centralt och direkt är Lantmännen som har lokala punkter där man tar emot spannmål och säljer utsäde med mera. Lantmännen är en ekonomisk förening och det ägs kooperativt av dess medlemmar, bönderna. Arla Foods är ett annat organ som sammanhåller och används av mjölkbönder. Numer är detta mejerikooperativ sammanflätat med bönder i sex europeiska länder; Sverige, Danmark, Belgien, Tyskland, Storbritannien och Luxemburg. Mjölkbönderna är både ägare och de som levererar råvaran, mjölken till Arlas fabriker. Arla har anor i tiden tillbaka till 1881.