Arbeta på en bondgård

De som följt Tv-4-såpan Farmen vet hur slitigt arbetet är som måste utföras på en bondgård. Tack och lov har dagens jordbruk och djurskötsel elektricitet vilket inte var fallet på Farmen. På en bondgård förekommer i princip följande yrken/ sysselsättningar:

För de bondgårdar som har skog kan även skogsskötsel vara en syssla säsongsvis.

För en maskinförare gäller det att framföra alla maskiner och redskap för att bruka jorden, stängselarbete och annan beredning. Främst är det traktorer med tillsats av olika redskap som skall kunna hanteras. Olika harvar, plogar, gödselspridare med mera, samt även snöplogning på vintern. Skördetröska är ett annat viktigt instrument som måste framföras vid skördetid och därmed sammanhängande sysslor.

Goda utsikter

Maskinförare inom lantbruk är ett av de yrken inom jordbruk som just nu ser mest gynnsamt ut ur efterfrågan-synpunkt. I skrivande stund är medellönen knappt 25 000 kronor per månad för en sådan tjänst. Även djurskötare har utsikter att bli anställd och där är lönen ett par tre tusenlappar lägre. För övriga lantarbetare och avbytare ser inte prognosen så väldigt bra ut även om det finns en liten efterfrågan. Lönerna för dessa grupper ligger omkring 20 000 kronor i genomsnitt. Den som kan dokumentera sin erfarenhet och har god utbildning ligger bättre till än oerfarna och outbildade.

Framtidsutsikter med utbildning

Utbildning finns i flera olika skolor och platser runt om i landet. Ett exempel är Naturbruksgymnasiet/ Vretagymnasiet, Vreta Östergötland. Kursen läses på distans till 75 procent och är på 40 veckor. Antalet sammankomster där eleven måste delta personligen på skolan är vid en handfull eller några fler, tillfällen per läsår. Ämnen som ingår är växtodling och lantbruksmaskiner i skolans teknikpaket, lantbruksdjur och djuren i naturbruket i husdjurspaketet. Men även ett paket med inriktning på ekonomi erbjuds, kan vara bra för den som vill driva eget jordbruk. Grundskola är grundkravet för att få studera och utbildningen ger grund för påbyggnadsutbildning. Praktisk erfarenhet är inget krav men är önskvärt för att eleven bättre skall kunna ta till sig kursen.

Pigor och drängar

I det tidigare brukarsamhället med bondgårdar stora som små fanns anställda. Även de mindre jordbruken brukade som regel ha minst en dräng och en piga. Åtminstone om inte egna barn var tillräckligt många. Storbruken kunde ha dussintals och de riktigt stora hade flera hundra anställda. Dräng var den som hade fast anställning till skillnad mot daglönare och säsongsarbetare. Den senare kategorin bestod i mångt och mycket av den tidens luffare som drog från gård till gård. Om bondgården hade mycket att göra kunde de få anställning i allt från en dag till veckor. Dräng var ogifta unga män som anställdes på kontrakt som löpte ett år i taget, allt enligt den tidens lagar under legostadgan. Pigorna arbetade mest med gårdens egenförsörjning i matlagning och andra hushållssysslor, och även mjölkning kunde ingå.

Fattiga statare, men rika på naturen

Statare var en annan anställningsform i äldre tider där stataren utförde jordbruks- och djurarbeten som regel mot ersättning ”in natura”. Även dessa hade kontrakt på ett år och under den sista veckan i oktober varje år kunde de söka sig till andra gods om de så önskade, den så kallade ”slankveckan”. Statarna levde oftast i dåliga hus och med usla förhållanden. En statarfamilj kunde bestå av de vuxna samt åtta-tio barn och de skulle samsas i ett litet rum som samtidigt var kök. Statarsystemet var vanligast i södra Sverige och förekom knappast i Norrland.

Idag ses lantarbete som en god gärning. De som arbetar med bruk och djur och dessutom deltar i det ekologiska kretsloppet betraktas med nyfikenhet och många avundas dess närhet till naturen, särskilt stadsbor. Förr såg stadens invånare ner på bönderna från landet.