Idag kan en lantgård hålla djur eller vara inriktad på grödor, och en del gårdar har både och. I ett ekologiskt jordbruk måste man låta alla delar ingå i det eftersträvade kretsloppet, människa, djur och odling. Likaså var det förr då många små gårdar försökte vara självförsörjande till största del. Att ha en ko var viktigt för mjölkens skull, några grisar för fläskets skull och höns för äggens skull. I en del fall kunde man ha ett par getter som även de gav mjölk och i en del fall på vissa platser i landet höll man får. På Gotland sa man då och nu dock alltid lamm om alla dessa djur. Denna djurhållning var och är än i dag vanligast.
Ännu långt in mot 1980-talet existerade småbruk, en hel del av dem drevs av så kallade ”månskensbönder”. Dessa människor var sin egen bonde med endast hjälp av bondhustrun. Maken hade som regel ett arbete dagtid, på fabriker som sågverk eller modernare inrättningar. Arbete med sin gård fick de sköta på kvällar och morgnar. Kanske hade de ett mindre antal mjölkdjur och e liten areal för odling av grödor. Antingen har dessa småbruk köpts upp av större gårdar vad marken beträffar och i boningshus och ladugård huserar dagens småbönder men knappast med mjölkkor.
Artrikedom på dagens lantgårdar
I dagens djurhushållning kan man vara inriktad på mycket nytt och modernt, sådant som man förr knappast ens kände till vara möjligt att bedriva. Vi har idag gårdar som föder upp strutsar, alpackor, ankor, gäss, åsnor och exempelvis i Målilla Älgpark håller man älg och hjort. Hästavel är en annan stor och betydande del av dagens djurhushållning. Förr i tiden var den bonde lycklig som hade en häst att spänna för plogen. Idag finns en hel del gårdar som håller hästar och ponny – för ridning. Dit kommer många unga flickor och en del pojkar för att rida sina älsklingsdjur. Kaninuppfödning är ytterligare en gren som uppmärksammats mer och mer. Även kennlar för hundar och kattuppfödning är djurhållning som räknas in att bedrivas av lantgårdar. I det fall en gård har en nischad uppfödning kan detta också kombineras med ”grönt liv” som kan innefatta mindre ekologisk odling där dess djur då ingår i kretsloppet.
Gårdar med djur på landet fostrar ungdomar
Ett exempel på nytänkande ligger i Stockholms Skärgård, det är Siggesta gård med sitt ”Barn i Stan Stockholm”. Dit har barnen inne i stan nära och kan då få uppleva ”livet på landet”, åtminstone för en stund. Man ger barnen upplevelser med alpackor och hästar, men dessutom getter, får och kycklingar. En hel del gårdar är organiserade genom 4H. En sådan gård är Färsna Gård i Norrtälje där man håller grisar, hästar, får getter, höns, katter och kaniner. 4H är en världsomspännande organisation som fostrar ungdomar i sitt motto, de fyra H: Huvud, hjärta, hand, hälsa. Att få ut ungdomar till gårdar med djurhållning på landet ingår i organisationens filosofi och motto ”lära genom att göra. Ledordet är ”gör det bästa bättre”. Bekantskapen och närhet till djur och natur är vad som skall ge ungdomar bättre insikt i livet och dess materia.
Med en del djur i svensk djurhållning är det lite uppdelat i regioner. Uppfödning av får och lamm hör mest Gotland och Öland till, grisuppfödning är mer koncentrerad till Skåne. På västkusten är fiske en stor del, vilket även det kan räknas in till viss del. Där och på en del andra platser förekommer fiskodling vilket i allra högsta grad är en del av dagens lantgårdar.